 |
 |
 |
 |
 |
Come a little closer
Så himla fin låt, tänkvärd text och så härlig.
I can't find the words They all seem wrong Like the meaning is lost in translation
I have always been in love with you, But, You are unable to see that
I have felt this way, every night and day Wishing that you would just come
A little closer, Come a little closer, closer to me
You must be blind Believe me I have tried But nothing I do gets you to see me
How do you feel I need to know 'Cause my heart just wants to scream it
things worth having are worth fighting for
Do they?
Vad är lycka för dig?
Nu vill jag att ni kommenterar en rad om vad lycka är för just er, ni kan vara anonyma om ni vill. Kom igen nu, peppa mig med vad lycka är för er! ♥
Goodnight
Hur gör man för att börja vara ensam om kvällarna när man haft någon där i nästan 8 år?
Upp och ner, från dag till dag.
Godnatt ♥
Sometimes..
Ibland vill man bara göra något spontant drastiskt. Åh vad jag vill bort ett tag. Bara själv, helt själv. Bara få vara, få tänka ifred, hitta sig själv helt. Jag vet liksom inte riktigt vem jag är eller vad jag vill göra, nu när det varit som det varit på senaste. Försöka vänja sig vid något nytt, att vara ensam och inte känna samma trygghet som jag gjort i alla år. Jag saknar det, men samtidigt är det nog bra att försöka helt stå på egna ben med. Jag trivs i Sölvesborg och älskar min lägenhet, men ibland undrar jag om man inte borde hitta det livet i någon annan stad.
Ibland vill man med bara skriva av sig lite mer med. Kanske skulle gjort bloggen lösenordsskyddad så att man kunde haft en lite privatare blogg. För jag har ju ingen aning om vilka som faktiskt läser. Ni lämnar ju knappt aldrig några avtryck här ;) Saknar dock mina gamla "bloggvänner" som man pratade med lite då och då när jag bloggade som mest aktivt. Då var antalet ändå uppe i några hundra om dagen. Nu är det ett hundratal som stannat kvar. Hade varit kul att veta vilka ni är :)
I hope you don't mind that I put down in words, how wonderful life was with you in my world
Hade en superhärlig dag med Gismo, solade och badade och han verkligen njöt av att springa omkring och plaska :) Sedan kom vi hem till föräldrarna, och jag skulle precis köra hem. Var på väg ut i bilen, skulle bara över gatan, och Gismo stod ett par meter framför mig och väntade. Helt plötsligt får han fart och springer skällandes iväg. Jag fattar ingenting förrän jag hör skrik, skäll och drama. Springer efter och ser Gismo i tänderna på en annan stor hund. Blir livrädd och springer mot dem, barnfamiljen med två stora hundar. Paniken väller fram och tårarna börjar spruta när jag ser hur Gismo hänger hänger som en vante i käkarna på den ena hunden. Både jag och ägaren och mamma gör allt för att få loss dem, bankar på den stora hunden, drar i Gismo, och till slut äntligen släpper den taget. Allt går så snabbt, är så dramatiskt och helt plötsligt är Gismo helt väck. Den enda tanke jag hade i huvudet var att nu dör han, nu förlorar jag min älskade hund, nu ligger han ihjälbiten och blodig någonstans. Springer runt som en tok och skriker efter honom samtidigt som paniken och tårarna väller. Det här klarar jag aldrig, minns jag att jag tänkte. Samtidigt som jag letade tittar jag ner på min egen hand, som är full av blod. Hade inte känt det, men samtidigt som jag försökt gå emellan för att få loss Gismo, får jag själv ett bett i handen. Hade ingen tanke på att det är farligt att gå emellan hundar. Det enda som fanns i min tanke var ju att rädda min lille hund, och i sådana situationer försvinner ju allt annat. Efter en stund hör jag mamma skrika att hon har hittat honom. Springer tillbaka, rädd för vad jag skulle se. Men mitt i denna otur, möts jag av världens tur och lättnad. Gismo klarade sig undan utan en enda skråma, och var bara lite skärrad. Trodde verkligen jag skulle förlora honom, och hade aldrig förlåtit mig själv om det hade hänt.. Vi pratade med familjen efteråt, och även dem var helt chockade över händelsen. Jag bara tackar för att det inte gick längre! ♥ Mår samtidigt dåligt över hur lite tid jag faktiskt har med min hund, på grund av pendling och jobb.. Önskar det kunde varit annorlunda.
Min hand.. Jag fick några hål på in- och utsidan och hela handen har pulserat och jag har varit helt skakig både idag och igår. Har även känt mig febrig och förkyld, och stel. Men vet inte vad det beror på, om det ens har med den saken att göra. Någon ny stelkrampspruta som skydd behövde jag inte, sa sjuksköterskan, och man får väl lita på dem.
På detta hade jag redan en tillräckligt jobbig helg. Det är väldigt jobbigt just nu och mitt hjärta blöder. Du kommer alltid vara min älskling och finnas i mitt hjärta. Oavsett. Jag kommer alltid älska dig. Oavsett. Alla år, alla minnen, allt man haft, cirkulerar i mina tankar, från början, till slut. Detta är tungt och fruktansvärt jobbigt för oss båda, men är kanske vad som måste göras. Kan vi ta oss igenom detta. Kanke med hjälp av varandra, kanske var och en på sitt eget vis. Jag vet inte. Nu får tiden utvisa vad som kommer ske. Med allt. Just nu kan jag inte tänka klart, utan allt är bara en enda röra. Jag måste låta det få vara det lite, tills jag hittat mig själv igen.
Sometimes it's ok to give up
Godmorgon. Idag har jag bett om ledigt från jobbet för att kunna fokusera på mitt examensarbete hela dagen. Det börjar bli tight om tid inför inlämningen så jag behöver all tid jag kan om jag ska hinna klart! Hoppas verkligen det kommer vara tillräckligt för att bli godkänd. Det känns väldigt svårt att få till det som de vill ha det. Efter examensarbetet har jag 15 valbara poäng till innan jag kan ta ut min examen. Jag har beslutat mig för att läsa en annan kurs senare, istället för den distanskurs jag har haft nu under våren. Jag har fått inse att ibland klarar man inte allt på en gång, när man tar på sig för mycket! Att klara av att skriva både ett tungt examensarbete, läsa en svår distanskurs som jag varken haft tid till eller som varit vad jag förväntade mig, samtidigft som man heltidsjobbar och pendlar tre timmar om dagen fram och tillbaka till Malmö. Det är bara för mycket och någonstans går gränsen. Det har liksom brustit lite för mig där med att ha så mycket att göra. Har inte känt jag kunnat slappna av någon gång riktigt under denna tid. Och som en vänlig själ sagt till mig - Ibland är det OK att ge upp! :)
Detta är just det tillfället.
Fina minnen av en fin vän som inte längre finns
Trots att det gått tio år sedan jag och syster hade hand om fina arabhästen Povanno, som kallades Poffe av oss, minns man allt roligt och härligt så väl. Tyckte om honom så fruktansvärt mycket. Vi hade honom som foderhäst i ca två år vad jag minns och eftersom vi då inte kunde köpa honom på den tiden, såldes han av ägarna. Detta utan vår vetskap eller vilja vilket gjorde allting mycket värre. När något kärt tas ifrån en mot ens vilja.. Han kom till en bra plats i alla fall, och vi kom och hälsade på honom några gånger ett par år framöver. Man kände inom sig, att visst kände han igen oss när man såg in i hans fina svarta ögon som gömde sig där under luggen :)
Idag fick jag reda på att han inte lever längre.. Jag tänkte ju bara höra hur det var med honom, om han hade det bra nu, men så fick jag reda på det istället. Kändes ledsamt och jobbigt då massa minnen kom fram.. Känns jobbigt att veta, då jag alltid hade hoppats få se honom igen.
Nedan är bilder på honom från mina fotoalbum, när vi hade honom för många år sen.
Longing for a "home"?
Idag har jag fått klara mig på praktiken utan bästa Elinor (som jobbar där). Har gått rätt bra och haft lite att göra i alla fall. Idag har det varit hur fint väder som helst. Begav mig ut i solen efter lunchen på praktiken idag med, kommer nog bli en vana att ut en sväng då och komma ifrån kontorsklimatet.. hehe.. Bara imorgon med, sedan har jag klarat av min första praktikvecka, och jag har redan börjat lära mig en del. Känns bra :) Men fortfarande sjukt mycket att lära och att få in en rutin och vana i allt man gör. Nu kan jag bara vissa bitar så att säga.
Bjuder er på en bild neda jag tog sist jag var hemma i Sölvesborg. Det är så härligt att komma hem dit och ut i naturen och fota. Åker hem så ofta jag kan, har hemlängtan dit ibland och är skönt att komma ifrån stadslivet i Lund och Malmö då och då. Ska se om jag kan åka hem dit redan nästa helg, eller nästa igen i alla fall. Det är synd att avståndet inte kunde vara närmre även om 1 ½ timmes tågresa inte är jättelångt.. Ibland önskar jag att jag kunde bo där istället. Men där finns inte jobben inom mediebranschen och heller ingen närmre högskola som har den typen av utbildning. Malmö känns passande för jobb inom medier så som reklambyråer, webbyråer, tidning osv. Det är synd att man inte kan få det jobb man vill ha och samtidigt bo där man vill utan att behöva pendla "en halv dag" först.. Samtidigt känner jag att jag kan offra några år nu i Malmö i början för att jobba och skaffa mig massa erfarenhet. Men sen kommer ju tiden när man vill hemåt och bo där man har sina vänner och sin familj, skaffa hus osv.. Man vill ju bo där man trivs! Där jag känner mig hemma. Vill inte precis stanna i denna lägenheten i Lund alltför länge till. Den känns inte riktigt som "hemma" för mig. Får se vad som händer i framtiden :) Mycket funderingar och viljor har jag i alla fall.
Outsiders
Ljus är mysigt, men elen är svår att klara sig utan..
Var det bara en mardröm? Eller?
Drömmer ni ofta mardrömmar? Vad tror ni att dem beror på?
Disappointment
Samtidigt som jag känner en besvikelse över att inte få åka just dit jag sökt, känner jag på något vis lite en lättnad också. Jag kanske inte hade vågat eller klarat av det ändå när det väl kom till kritan?
Nej, sover på detta nu. Godnatt!
Hösten för mig
Hösten är mys. Det jag älskar med hösten är allt mys. Att tända levande ljus. Att laga finmiddagar och ha filmkvällar. Att se ut på de gula och orangea löven. Att busa med Gismo bland löven. Att sitta invirad i en filt och se ut, veta att det är kallt och blåsigt ute när man sitter inne i värmen. Att ta på sig en gosig tjock halsduk att burra ner nosen i. Att höra regnet smattra mot rutorna. Att värma de kalla händerna med en kopp rykande te. Att ligga i någons famn. Att ha någon nära. Kyla ute, värme inuti. 
Varför så nervös?
Ibland vill jag bara gömma mig..
Rån och pistolhot
Djurplågeri
Jag blir lika upprörd var gång jag läser om hur man kan plåga en annan levande varelse. Nästan varje dag ser vi detta i media. Djurplågare, eller någon som plågar något/någon överhuvudtaget, folk som njuter av att tortyr, jag kan inte förstå det! Det är ju så sjukt. Djuret följer snällt med sin mördare utan någon som helst vetskap vad denna människa kan tänkas göra med den. Kan det inte få ett slut någon gång? Varför ska såna människor få gå fria? Hårdare straff hade behövts. Hur kan man vara så funtad att man kan plåga en annan levande varelse!? Såna människor kan ju inte ha några känslor, ingen empati eller något samvete. Fy fan för såna.
Stoppa sexuella övergrepp mot djur!
Visste ni att det fortfarande är lagligt och fritt fram för perversa folk att utnyttja djur för sexuella övergrepp?
Detta är sjukt! Det är fel, onormalt, och finns ingen som helst anledning till att detta skulle vara lagligt!
Att politikerna inte redan har fattat det är lika sjukt det. Ännu sjukare är det att det finns nätverk för folk som håller på med detta sjuka! Djur kan inte föra sin egen talan, så vi måste göra det åt dem. Jag säger bara, stoppa dessa sjuka människor. Jag har skrivit på namnlistan, för jag vill vara med om att stoppa övergrepp mot djur.
Skriv på namnlistan till Jordbruksministern här!
"hjälp oss"
Past lives ?
Hittade detta klippet om en pojke som påstår sig haft ett tidigare liv. Jag tycker det är riktigt läskigt, men samtidigt intressant.. Läskigast är det när det är ett barn som påstår det. Jag tror att det finns mycket folk som bluffar om sådant här, men jag tror nog också på att det finns de som verkligen varit med om det.. Ett annat klipp här.
Man ställer sig frågor som : Kan det verkligen vara så? Finns det tidigare liv, och i så fall har alla haft det? Kan det inte bara vara förträngda upplevelser de får fram, från det omedvetna? Det finns hur många frågor som helst man kan ställa sig angående detta. Vad tror ni, tror ni att man har haft ett tidigare liv? Och har ni någon fobi?
Hittade ett litet test om tidigare liv, gör ni det med här :) Så här stod det om mig haha :
"Your past life diagnosis: I don't know how you feel about it, but you were male in your last earthly incarnation.You were born somewhere in the territory of modern Ireland around the year 1825. Your profession was that of a seaman, dealer, businessman or broker. Your brief psychological profile in your past life:
Bohemian personality, mysterious, highly gifted, capable to understand ancient books. With a magician's abilities, you could have been a servant of dark forces. The lesson that your last past life brought to your present incarnation:
Your task is to learn, to love and to trust the universe. You are bound to think, study, reflect, and to develop inner wisdom. Do you remember now? "
Det där tror jag verkligen inte stämmer haha ;D Men var roligt att läsa iaf!
En sak till jag tänkte på.. att ganska så ofta får man en slags deja vu känsla.. som om när man är på en viss plats eller gör en viss sak, så känns det som att man tidigare varit där eller varit med om samma sak. Det är läskigt. Hur kan det komma sig att man kan känna så ibland?
Lämna inte djuret i bilen i hettan!
Jag blir så arg och ledsen när jag ser hur folk lämnar sina djur i bilen dagar där det är så varmt så man håller på att svettas ihjäl. Just nu är det några av sommarens hetaste dagar och så när jag slutar jobbet idag så ser jag en stackars liten katt sitta lös i en bil ute på parkeringen. Och de har endast lämnat en liten spricka av fönstret nervevat! Det är djurplågeri, en dödsfälla att sätta sitt djur i en stekhet bil. Okej, om det bara skulle vara någon minut men här rörde det sig om över en kvart innan jag kom iväg och inte ens då hade ägarna till bilen kommit ut från affären.Jag säger bara att hade de kommit ut när jag stod där hade jag allt sagt ett och annat till dom.
Stackars lille kissen satt och skrek och jamade i bilen! :( Så tänk på det, att aldrig lämna hunden eller katten i bilen när det är så varmt ute. Det blir som en bastu för dem. Funderade starkt på vad jag skulle göra. Stackars djur.
